Stadsmuseum

Vanda stadsmuseum hör till stadskultursektorn. Om museets verksamhet har föreskrivits i Vanda stadskulturnämnds förvaltningsstadga och stadskultursektorns förvaltningsstadga, vilka stadsfullmäktige godkänner. 

Museiarbetet styrs dessutom av lagstiftning och kommunala förordningar. De viktigaste är museilagen, fornminneslagen, museiförordningen, lagen om skyddande av byggnadsarvet, upphovsrättslagen, dataskyddslagen och arkivlagen. 

Museet efterlever internationella avtal och rekommendationer, såsom avtal och rekommendationer av ICOM (International Council of Museum), Finlands museiförbund och Museiverket. 

2020 

• Projektet Vandas riktlinjer för kulturmiljöarbete utsågs till den europeiska katalogen, i vilken man presenterar verksamhetsmodeller för kulturarvsarbete. Tilldelare: Cultural Heritage in Action, EU:s program för ömsesidigt lärande för städer och regioner.  
• Finalplats i tävlingen Årets hembygdsgärning till boken Håkansbölen kartanossa – På Håkansböle gård. Tilldelare: Finlands Hembygdsförbund. 

2019 

• Mobilspelsprojektet Breathing Life into Jokiniemi and the Stenkulla Rock belönades med anslaget European Heritage Days Stories, vars värde uppgår till 10 000 euro. Tilldelare: Europarådet 
• Kotikulmilla – Kuvia Vantaasta ennen ja nyt (I hemknutarna – bilder från Vanda förr och nu) valdes till samlingen De vackraste böckerna 2018 och den tilldelades diplomet Bokkonstårets vackraste bok. Tilldelare: Finlands bokkonstkommitté 

2018 

• Erkännandet Årets Vandacyklist tilldelades personalen vid Vanda stadsmuseum. Tilldelare: Vanda stads arbetsgrupp Poljin 

2017 

• Priset Vuoden viestintäteko (Årets kommunikationsgärning) tilldelades den för fyra nyländska museum gemensamma utställnings- och evenemangshelheten Rakkauden tiloja (Rum för kärlek). Tilldelare: Finlands museiförbund. 

2015 

• Priset Vuoden sisältöteko (Årets innehållsgärning) till Kasarikoti (Åttiotalshem) på Vanda bostadsmässa. Tilldelare: Andelslaget Finlands Bostadsmässa. 
• Diplom för utomordentlig utställning av inredning från 1980-talet för mässbesökarna. Tilldelare: Andelslaget Finlands Bostadsmässa och Vanda stad.‍ 

2014 

• Special Mention of the Jury, Category 2: Research, tilldelats projektet Padise - Vantaa, The Middle Ages Bridge. European Union Prize for Cultural Heritage / Europa Nostra Awards. 

2007 

• Utmärkelsen Asiallisen tiedon omena (för saklig kunskapsspridning) till utställningen Regnbågs-Finland. Tilldelare: SETA ry. 

2002 

• Hedersomnämnandet Årets museipublikation till publikationen Samuelin kartat (Samuels kartor). Tilldelare: Finlands museiförbund. 

• nr 9: Vantaan varrelta Pariisiin. Från Vanda å till Paris. Per Åke Laurén 1879 - 1951. Vuola, Katri (redaktör) 2001.
• nr 10: Bysantti valinkauhassa = Bysans i stöpsleven = Byzantium in the Casting Ladle. Frolova, Galina et al. 2000. [upplagan är slut]
• nr 11: Samuelin kartat. Helsingin pitäjä vanhimmissa kartoissaan 1681-1712. Samuels kartor. De älsta kartorna över Helsinge 1681-1712. Lillbroända, Pia (redaktör) 2001.    
• nr 14: Rikoksen jäljillä. Brottet på spåren. Leskinen, Teresa (redaktör) 2004. [upplagan är slut]
• nr 23: Vår resa i Vandas historia. Eerikäinen, Marjo ja Poutanen, Marjo (redaktör) 2012.    
• nr 25: Seuraavana Tikkurila! Nästa Dickursby. The next stop Tikkurila. Hällström, Jaana af (redaktör) 201   
• nr 27: Nissbacka gård - Laila Pullinen. Från frälsegård till skulpturpark. Hällström, Jaana af 2013.    
• nr 29: Kylä josta löytyi aarre. Byn med den gömda skatten. Koivisto, Riina ja Junno-Huikari, Karoliina 2014.  
• nr 30: Kylä risteyksessä. Byn i vägskälet. Junno-Huikari, Karoliina; Koivisto, Andreas; Koivisto, Riina 2015.
• nr 35: Kotikulmilla / I hemknutarna / In the neighborhood. Junno-Huikari, Karoliina (redaktör) 2018.
• nr 36: Håkansbölen kartanossa / På Håkansböle gård. Elina Riksman 2019.    
• nr 38: Kirkonkylän joulu / Jul i Kyrkoby. Koivisto, Riina ja Junno-Huikari, Karoliina 2020.    

Stadsmuseets första utställning invigdes 1990 i Dickursby gamla station. Historien om museets uppkomst är dock årtionden äldre än så. 

Tanken om att grunda museet uppkom redan på 1950-talet bland entusiaster som var intresserade av lokalhistoria. För att föra saken vidare, grundades Helsinge sockens hembygds- och museiförening 1961. Resultat blev ett hemmuseum i Helsinge kyrkobys spannmålsmagasin, där samlingen Helsinge–Tusby Ungdomsförbund r.f. ännu ställs ut. 

Även Vanda stads kulturbyrå hade inlett en kartläggning av museisamlingen och samarbetet med hembygdsmuseet var intensivt. Kulturbyrån fokuserade på att samla in fotografi- och skolsamlingen, eftersom en tanke var att grunda ett skolmuseum. 

Om grundandet av museet gjordes medborgarinitiativ till stadsstyrelsen och -fullmäktige åren 1978 och 1979. Dickursby gamla stationsbyggnad, som stod tom, ansågs vara en lämplig plats för museet. Som samlingslokaler planerade man Fernissfabriken, som ligger på andra sidan spåren. Ungdomarna erövrade dock Fernissfabriken spektakulärt 1985, och lokalerna kvarblev i ungdomsväsendets bruk. 

Stadsfullmäktige bekräftade kulturnämndens och kulturbyråns instruktioner 10.2.1986. I dem definierades uppgifterna för kulturnämndens museisektion och stadsmuseet. Museets verksamhet inleddes i tillfälliga baracklokaler på gården till Sandkulla yrkesskola. Några permanenta utställningslokaler fanns inte. 

Museet var ännu tvunget att flytta till en barack på Näckrosstigen 1988, innan museets kontors- och utställningslokaler färdigställdes 1990 i nyrenoverade Dickursby gamla stationsbyggnad. Utställningsverksamheten inleddes i december samma år. Vanda stad köpte byggnaden 2007. Ditintills hade man hyrt stationen av staten. 

Denna stiliga byggnad i rödtegel är en före detta järnvägsstation. Den färdigställdes 1862 som den första mellanstationen utmed Finlands första järnväg. Byggnadens planerades av Tavastlands länsarkitekt Carl Albert Edelfelt. 

Utöver Dickursby station byggdes endast slutstationerna i Helsingfors och Tavastehus av tegel. Helsingfors ursprungliga station revs 1918 och Tavastehus station brann samma år. Dickursby station är med andra ord Finlands äldsta järnvägsstation. 

• Det är alltid gratis inträde till våra utställningar. 
• Publika guidningar är gratis. Kontrollera priserna för gruppguidningar på sidan Utställningar och evenemang. 
• Hos oss är det gratis inträde. Om du vill kan vi ändå markera ditt museibesök på ditt Museikort. Hos oss kan du även köpa ett nytt Museikort eller förlänga giltighetstiden för ett gammalt kort. 
• För närvarande är det inte möjligt att betala med en fritidssedel. 

Regelbundna publikguidningar ordnas inte regelbundet på svenska, men du kan fråga mer om guidning för din grupp hos museet. 

Se närmare information om guidningar på sidan Utställningar och evenemang. 

Utställningslokalerna ligger på andra våningen och det går att röra sig mellan våningarna med hiss. Vår gamla museibyggnad är dock inte tillgänglig. Dörröppningarna har trösklar och ytterdörren är tung att öppna. Närmare tillgänglighetsinformation om byggnaden hittar du på sidan för verksamhetsstället. Våra utställningar har alltid gratis inträde.  

Museet har inte något eget kafé, men i närheten finns rikligt med bra kaféer och restauranger.  

Om föremålet/fotografiet/dokumentet uppfyller villkoren som fastställs i vår samlingspolitik, är vi intresserade av det. Kontrollera på sidan Delta i museiarbetet hurdant material vi tar emot. Du kan läsa mer om vår samlingspolitik på sidan Samlingar. 

Titta först på vår Finna-sida vad som finns från det område, den tidsperiod eller om det ämne, som du är intresserad av. Om du inte hittar de önskade fotografierna, kan du kontakta bildarkivet via e-post. Kontaktuppgifter hittar du längst ned på sidan. 

Uppdaterad information om alla olika kulturmiljöinventeringar har i Vanda samlats i museets system för samlingshantering. Den hittar du elektroniskt via tjänsten kartta.vantaa.fi.  

På kartan kan du visa alla inventerade byggnader (samt fornlämningar, skyddade byggnader och byggda miljöer av nationell betydelse), som har konstaterats ha ett kulturhistoriskt värde:  

• I materialet väljer du Fastigheter och byggande > Historisk byggnad > Gamla byggnadskulturställen (i samma meny hittar du även fornlämningar, skyddade byggnader och byggda miljöer av nationell betydelse)  
• En informationsruta öppnas via den intilliggande i-knappen. Via den får du information om vad byggnadernas klassificeringskoder (SR, RP och K) betyder.  
• Objekt som är arkitektoniskt arv visas på kartan med gröna trianglar. När du klickar på triangeln, visas grundläggande uppgifter om byggnaden samt bland annat klassificeringskoden för byggnadens kulturhistoriska värde (SR, RP eller K). Hos museet finns någon inventeringsinformation om alla objekt som har markerats med en grön triangel.   
• Även om byggnaden inte har markerats med en grön triangel, kan den ändå ha ingått i någon inventering. I sådana fall innebär avsaknaden av triangel att byggnadens kulturhistoriska värde är ringa och att den ur museets perspektiv inte är ett objekt som anses vara arkitektoniskt arv och som måste bevaras.  
• En del av objekten på kartan som anses vara arkitektoniskt arv är skyddade. Bestämmelser som gäller dem finns detaljplanens bestämmelser.  
• Närmare inventeringsinformation om alla byggnader måste efterfrågas hos museets byggnadsforskare, eftersom den historiska informationen om de flesta byggnader inte finns tillgänglig elektroniskt.  

Detaljplanebestämmelserna kan du se när du i menyn väljer:  

• Stadsplanering > Detaljplanerna visas som områden.  
• Klicka på det önskade planområdet på kartan.  

Även nationellt, landskapsmässigt och lokalt betydande kulturlandskapsområden skyddas i Vandas generalplan. Dem kan du se i karttjänsten:  

• Stadsplanering > Yleiskaava 2020 (Generalplan 2020) > Oikeusvaikutteinen liitekartta 1: arvokas kulttuuriympäristö (Bilagd karta med rättsverkan: värdefull kulturmiljö)  

I karttjänsten hittar du dessutom gamla kartor och flygbilder, med hjälp av vilka du kan granska förändringarna i kulturmiljön. 

• SR = Skyddat byggnadsarv. Byggnadens skyddsbestämmelser har fastställts i samband med beslut om skyddande.
• RP = Byggnadsarvsobjekt. Det inventerade objektet har speciella kulturhistoriska värden, men det är inte skyddat. Objektet väntar på lagenligt beslut om skyddande.
• K = Inventering av objektet har inte slutförts. Den kulturhistoriska värderingen av det inventerade objektet har inte slutförts. Objektet är inte skyddat.

Byggnadsspecifika skyddsbestämmelser specificeras i detaljplanerna (se även svaret på föregående fråga).  

Om objektet är skyddat i detaljplanen, får det enligt planbestämmelserna inte rivas. Om ett beslut ännu inte har fattats om skydd för en inventerad byggnad, hör byggnadstillsynen stadsmuseet under förfarandet för rivningstillstånd (förutsättningarna för beviljande av rivningstillstånd har fastställts i § 118 och § 139 i markanvändnings- och bygglagen). I tillståndsprocessen utreds byggnadens kulturhistoriska värden och möjligheterna att bevara dem närmare. 

Rådande markanvändning är tillåten i fornlämningsområden. Du kan med andra ord fortsätta samma åtgärder som också tidigare utförts på tomten. 

Om du vill bygga nya byggnader eller gräva i marken, till exempel för rör- och kabelarbeten, måste du kontakta stadsmuseets arkeolog i ärendet. Med hen kan du gå igenom planerna och fundera ut lämpliga lösningar. 

Man kan till exempel tillkalla Museiverkets provutgrävningsgrupp, som utför nödvändiga arkeologiska undersökningar innan byggarbetet inleds. Privatpersoner faktureras vanligen inte för mindre undersökningsprojekt.   

Myndigheter begär utlåtanden av stadsmuseet i planprojekt och tillståndsansökningar med anknytning till markanvändning. Ett utlåtande begärs när det i planeringsområdet finns ett kulturmiljöobjekt eller ett värdefullt landskapsområde.   

Utöver utlåtandena bistår stadsmuseets byggnadsforskare och arkeolog med råd i projekt, som genomförs i kulturmiljöobjekt.   

Byggnadsforskarna och arkeologen når du bäst via e-post. Kontaktuppgifterna hittar du längst ned på den här sidan. 

Jag har skaffat en metalldetektor och jag skulle vilja börja med den som hobby. Vad ska jag tänka på? /Vår förening vill adoptera ett monument, hur går det till?  

Se anvisningar på sidan Delta i museiarbetet.